Christer Sandberg om varför media skriver om nöjesprofilen som misstänks för våldtäkt

Christer Sandberg har skrivit denna artikel i Folkbladet.
Publicerad 2009-02-21 00:30
Länk: http://www.folkbladet.se/opinion/kronikor/artikel.aspx?articleid=4351768

Norrkopingbloggen citerar hela artikeln här: __________________________________________________________
"Därför skriver vi om nöjesprofilen
Egentligen tycker jag inte alls om kurragömmaleken som media ägnar oss åt när s k kändisar begår brott eller misstänks för brott.
"Artisten", tv-stjärnan, "politikern" eller "författaren" som kört rattfull, tagit kokain eller på något annat sätt gått över gränsen.
Så den obligatoriska bilden där ansiktet har maskerats till förmodad oigenkännlighet. Pixlats.
Det är ett ord som är försvenskat från engelskans picture element. Jag kan inget om det där, men det handlar om upplösning. En bild som är pixlad har så låg upplösning att den blir helt suddig, vilket alltså i det här fallet är själva avsikten. Det finns fotografer på Folkbladet som tycker att det är förnedrande att först få uppdraget att ta en skarp bild utanför tingsrätten - bara för att sedan få order om att genast göra den suddig i datorn."

"Vilket värde har en sådan bild? En befogad fråga. Svaret: Jo, nog ett värde, trots allt. Vårt ärende är ju att skildra verkligheten. Så nära och noggrant som det är möjligt. Men inte till vilket pris som helst. Vi måste också ta mänskliga hänsyn.
Naturligtvis återkommer jag till ämnet med anledning av det vi publicerat om den s k nöjesprofilen som nu sitter häktad. Misstänkt för våldtäkt och delaktighet i koppleri.
Det har ett allmänintresse att en så välkänd person i nöjesvärlden misstänks för ett grovt brott. I verklig mening är han ingen "rikskändis", även om han känner stora delar av artisteliten.
Men inte bara i Norrköping är han en betydande person i sin bransch."

"Så varför skriver vi helt enkelt inte vem det är och struntar i att pixla den där bilden? Djungeltelegrafen har ju nu säkert gjort jobbet så att många redan vet vem det är. Den som inte fått namnet viskat i sitt öra kan ju alltid gå in på nätet och få klartext.
Det går inte att komma ifrån att tillgången till fri information via internet ökat graden av hyckleri i vår verksamhet. Kurragömmaleken blir ännu lite löjligare. I vår bransch har vi ju alltid vetat vilka som döljer sig bakom löpsedlarna. Vi har bara ringt en kollega på en kvällstidning, eller så.
Journalister är likadana skvallerkärringar som alla andra. Nej, värre än andra såklart, det ligger i sakens natur. Att berätta historier är vår livsluft."

"Men när jag som ansvarig utgivare ska besluta om att förmedla information till tusentals läsare måste jag ändå ställa mig två frågor.
1. Är det relevant? Jo, det är relevant att en nyckelperson i en bransch där han verkligen sökt offentligheten misstänks för ett allvarligt brott.
2. Är det sant? Jo, det är sant att han misstänks för brottet. Men han kan ju faktiskt vara oskyldig. Vi vill inte ha en gatans domstol, lynchjustis.
Därför anser jag att det är rätt att skriva om det här fallet. Men att inte i publicera namn och bild i det här läget. Hyckleri och kurragömmalek kan man tycka.
Men till slut blir det en fråga om ansvarsfull publicering. De som gör andra bedömningar får ta sitt ansvar.
Det var bara det jag ville säga."

Christer Sandberg/Folkbladet
Källa: http://www.folkbladet.se/opinion/kronikor/artikel.aspx?articleid=4351768